"Fjortiskör" - att uttala som fjortis-tjör och inte som fjortis-kör

Förra sommaren, alltså för 1,5 år sedan lurade jag ut bästaste Marita på galna äventyr - rida islandshäst! Med en MYCKET stor tvekan från hennes sida fixades hon upp på den häst som skulle komma att påverka hennes hästtänk i nya banor. Därefter började förstås "Det stora letandet", att hitta en alldeles egen sån där "ponny" -fast häst. Och efter jul var det "Stora letandet" över, Marita hittade sin fine fux, Teitur - alias Töltur.

Och sedan dess har skogstassematten varit utsatt för påtryckningar, från Maritas håll och från dotter Ninas håll." Du måste ju också ha en töltur". Nåja, hur det gick till, när det blev en "töltur", fast Garpur, i skogstassefamiljen, har ni ju redan delgivits. Nu är "affären" helt avklarad, vackraste, finaste, goaste lille Piff-o-Puff-hästen har blivit MIN, bara MIN. Veterinärbesiktad, köpehandlingar skrivna, försäkring tecknad och nytt hem med fästmö fixat. Och på det sättet var Det stora letandet över igen (fast jag inte alls engagerat mig i detta, det fanns det åtminstone tre-fyra andra människor som gjorde). Och nu kommer det här med "fjortisköret" igång. Fast jag har ju smygstartat, eftersom jag har haft glädjen av att äga en liten "Kvart" också i lilla fina Skima, barnbarnet Carls egen islänning. Eller 3/4:s egen islänning, för att vara petig. Till Kvarten införskaffades RÖD grimma med RÖTT grimskaft, ett eget huvudlag med "bling-bling" och Marita och undertecknad har tillbringat en hel del tid i hästsportaffärer - mycké skoj finns det att botanisera i för två unga damer med alldeles för mycket fjortisdrömmar kvar........... Och dotter Nina påstod att det var värsta dagiset, när Marita och jag var på besök för lite ridning och umgåsning. Fnitter och jämförande av olika bling-bling-huvudlag. JAMENÄNSENDÅ!!!
Och nu har jag varit så där härligt fjortis igen - shoppade loss på ridsportbutiken idag igen. Efter att ha köpt sadel och ett par täcken så upptäckte jag till min förskräckelse, att jag ju faktiskt inte hade det mest elementära - nämligen borstar, hovkratsar, sadelvårdsattiraljer etc etc etc. Jäklar så skoj att shoppa ROSA hovkrats och ROSA väska till ryktsakerna. Jamen, lillsnöret Elvira kan ju alltid överta det rosa hopkoket, när jag besinnat mig och blivit lite mognare och införskaffar mer ståndsmässigt mörka färger på tillbehören. Tänkte nästan köpa en rosa gelped till sadeln, men där någonstans gick min gräns - tro´t den som vill.
KOLLA VA HÄFTIGT!
Rosa piggborstar var tyvärr slut =(

I övrigt har jag i år en alldeles egen "adventsblomma", som jag är synnerligen stolt över. Lyckats få snurr på den orkidé, som skogstasseparet fick, när de gifte sig från dotter Anna Maria. Mina orkidéer brukar få underbart fina bladrosetter, men, men, sen brukar det inte bli mer.

Jag är omåttligt stolt!
Och nu funderar jag allvarligt på, om jag kanske borde åka till min lille goe häst i morgon. Han kanske längtar efter sin rosa ryktväska med innehåll, eller vad tror du Lena?
Tjingalong fjortissäsong
Kommentarer
Postat av: Elvira
Nja, håller mig mest åt grön-orangea hållet, tröttnat lite på rosa faktiskt!
Trackback