I lördags kväll skulle
min pappa ha summerat dagen och sagt "idag har vår Herres nåd varit stor". Och så sa jag oxå, eftersom jag kände mig synnerligen nöjd, när vi framåt kvällskvisten i lördags samlade ihop oss, Skogstassehusse och jag, och tillsammans åt en grillad karré och drack lite gott vitt, för en gångs skull inte JP. Man måste ju vara lite flexibel......
Skogstassehusse i grillartagen
på lördag kväll blev det helt plötsligt 22 gr varmt och solsken
Vår Herres nåd, eller domare Ulf Walls nåd, hade varit stor under dagen. Speciellt stor hade den känts, regnjävlaruskväder till trots, när jag slirade i mål i regnskvättevädret nere på Duse Udde i Säffle på Värmlands Stövarklubbs vårutställning vid 15-tiden. Man får inte vara så himla stursk så man inte småflinar lite förnöjt när man i bilen med sig hem har både BIR och BIM i hamiltongruppen och sedermera även dagens BIS 3:a. Den fanatiska strumpbäraren, vårt vilddjur, vår eviga busunge och syskonens, mammas och lilla Tasselina Bråkstakes ständiga retsticka, lyckades med att bli totaltrea bland utställningens alla 87 hundar. Lite moppig får man faktiskt vara! I synnerhet som hon var det minsta lilla larviga krypet i hela valplådan för ett år sedan! Det var dock EN som var sur hela dagen, utan hjälp av vädret. Super Diva Fisförnäma, som för en gångs skulle inte fick följa matte i hälarna. Hon har inte förlåtit mig ännu utan går och blänger och ger mig onda ögat emellanåt.
Men nu är det så att det kan vara mysigt att få möta tjocken släkten, när man är på utflykt i världen
Lille-pillebror tyckte att ännu yngre lille-pillebror Chip var en trevlig återbekantskap!
Tjena mittbena brollan! Jag har en bra historia på G - jag blir full i skratt bara jag tänker på den
Va´sa du? Hade du en historia först? Jag är idel ädel öra...........
Aha - boxning oxå
Håll fred på dig nu så jag kan berätta i örat.....
Mmm, slicka dig om munnen du, men det är faktiskt korv i kiosken däruppe!
Bryter du ihop grabben?
Jag skulle nog ha varit född med en skrivmaskin (nåja, PC nu för tiden), inbyggd i fingrarna, för jag får så himla många uppslag som jag vill blogga om, när jag t ex är på promenad, sitter i bilen, går på Ica eller står vid sjön och njuter. Då kommer det tankar, förnuftiga tror jag, som tyvärr sedan ramlar bort, när jag väl hittar något att skriva på. Som nu t ex, när huvudet helt plötsligt är tommare än vanligt. Sorry. När jag gick min promenad mellan jobbet och den snällt väntande, parkerade "missibischin" idag, så hade jag hjärnan full av...... ja, vad då? Minnet är bra men kort.
Hhmmmm, men nu låter det i köket. Låter alldeles overkligt lik en halvslö kökskniv som skär sig igenom rabarber. Ooohhhh nu lät det som något som ramlade ner i en kastrull. Kan det ha varit rabarber som hasade ner från skärbrädan? Kommer det nu en skvätt vatten på och lite socker som rasslar ur en påse oxå...............????????? Jisses, Skogstassehusse tänker slå till och bjussa på rabarberkräm i kvällningen! Lite vårlycklig kan man faktiskt känna sig! Husses rabarber är bäst i världen. Nu blir det nog slutbloggat för den här gången.
Tjingelong rabarbersäsong
