kennelskogstassen

taxen ska ramla i sjön från båten...........................suck. Det är bara att vänja sig! Som ni vet har jag vissa traditioner, typ utflykter med lekkamraten vissa onsdagar med insupande av kultur, utflykter till underbara Kummelön på våren, handelsträdgården runt pingst o s v, o s v. En annan tradition verkar vara att dra upp taxen ur vattnet vid bryggan varje försommar. Att hon aldrig lär sig! Är det för att hon är tax och lite vimsig i bollen eller är det för att hon är tax och synnerligen envis och har gett sig själva den på att det ska fungera till slut!? Varje försommar, innan hon kommer på bättre tankar efter ett antal dopp i de kylslagna Vänerböljorna, så ramlar hon i vattnet mellan båten och bryggan. Bara av den anledningen att hon tittar på de stora hammisarna och tror att hon ska klara samma manöver som dem, nämligen att med ett  skutt från däck ta sig till bryggan i en elegant båge. Detta är inte taxar förunnat! Taxar som tar ett skutt ut från Kaisa till bryggan landar ofelbart i vattnet - VARJE ÅR! Nu är årets första - och i bästa fall sista - ofrivilliga dopp avklarat. Men lilla Tasselina Bråkstake är en cool liten lady - "hoppsan det funkade inte nu heller" tycks hon säga och simmar som en bäver in till land! Kommer upp och skakar av sig och verkar inte det minsta bekymrad över tingens ordning. Och som sagt, hon kommer säkert att göra om det nästa försommar igen........... Endera kort "komihåg", alltför mycket mod eller alltför stor tilltro att hon fortfarande utvecklas efter åtta år.  Under tiden då vi fortfarande hade vår "Vovvsa" kvar, en härlig grand danoistik, så åkte hon i vattnet av andra anledningar. Voffsan och taxen rymdes inte samtidigt på skarndäck och det var naturligtvis den lilla som försvann över kanten. För henne finns ingen reling, lixom!  Har funderat på att sätta nät mellan båtkanten och relingen och se ut som värsta segelbåten, men, men, men. Det är med skyddsnätet som med den där duschen, som aldrig riktigt vill bli av. Man måste ha framtida projekt! Dessutom skyddar inte nätet fram i fören, när hon tror att hon är stövare och tar ett hopp ut i tomma luften.

Fast i förrgår var det faktiskt jag som var skyldig till ett annat ofrivilligt dopp. Jag råkade ta tag i Super Divans koppel just i det ögonblick hon seglade mellan båt och brygga. Det blev tvärnit mitt i hoppet - shit, hon föll rakt ner som en gråsten. Plums! Hon skickade mycket förorättade blickar på mig från vattenytan, när hon simmade i land. 
Till helgen ska jag vara heltidsmormor åt två Nysäterskottar. Det är meningen att vi ska vara på sjön. Jag hoppas ungarna tar sig själva mellan båt och brygga............Får väl ta dubbla flytvästar på dem för att förhindra liknande incidenter som med hundpacket.


Vi har en hammi med reptiltunga





Tjingalong båtsäsong