kennelskogstassen

Om Norge inte var laglöst land innan vi kom igår morse så blev det ett laglöst land innan vi åkte därifrån igår kväll - VÄLFÖRTJÄNT - enligt dotter Ninas och mitt sätt att se på saker och ting. Och hämnden är ljuv. Men jag är lite skakig i knäna i vetskapen om att  broderlandet ändå kommer att avgå med segern till sist, genom att skicka en icke-önskad räkning på vägtoll/bomavgifter. I rena frustrationen ignorerades vägbommarna konsekvent på hemvägen. Näsorna i vädret och låtsades att vi inte begrep bättre.......Jaja, jag vet - det kommer efter som Arbogaölet. Men just idag känns det skönt att ha blåst broderlandet på några fattiga kronor. Många hundutställningar har det blivit genom åren. Men inte så ofta utomlands. Förrän i år. Om man nu anser att Danmark och Norge är utomlands. En gång, för flera år sedan, bevistade jag i sällskap med lekkamraten, dessutom en utställning på Åland. Det är ju faktiskt oxå utomlands. Det är härligt att kunna konstatera, att man inte tycker att det är speciellt "utomlands" att fara över gränsen till ett av våra grannländer! MEN nu ligger faktiskt det västra broderlandet lite på kant med mig, och min kära dotter.Något så fruktansvärt rörigt, stökigt, oorganiserat och hopplöst virrigt som helgens Oslo Double har väl aldrig bevistats.







Och det är ingen åsikt vi på något sätt är ensamma om. Alla ni som inte var där,  Grattis, till att ha valt bort denna "fest". Fast riktigt alla malörer kan inte arrangörerna lastas för. Som t ex att vi, trots Garmin-Greta insats, lyckades köra fel i Oslo. Känner mig i regel ganska trygg med Gretas insatser, men när kommuner gräver upp hela stadsdelar så står man sig slätt. Kan nog inte lasta broderlandet för felkörningsfadäsen, MEN.....När vi konstaterade att vi nog inte var i den geografi som hör ihop med Bjerke travbana (alldeles för många höghus runt omkring oss), trots att vi står på rätt gata (enligt Eniro.se och enligt Garmin-Greta), så uppsöker kloka damer ett stycke Shell-mack. För på mackar finns det folk som hittar i sin omgivning?!  Men icke sa Nicke, i Oslo stod en 17 årig tjej, som jag inte kunde bedöma huruvida hon verkligen visste om hon var i Oslo över huvud taget. - Bjerke Travbana? - VA??? Aldrig hört talas verkade det som. Nähä, alla gillar ju inte travhästar. - Men du kanske har en karta så vi kan titta i den? Fram kommer en världsatlas - över Oslo - på sisådär 350 sidor. HJÄLP? Nu började Nilsson bli lätt irriterad. Och det var en sjujäkla tur att inte Karlsson ute i bilen följt med in på bensinbekvämlighetsinrättningen för det samtal som sedan utspann sig hade fått henne att explodera och då vete fåglarna om Oslo stått kvar idag. Nähä, ingen lite lagom karta över Oslo. - Men du, då får jag numret till Taxi Oslo, så fixar jag det här ändå! - Taxi?????????????? - Jajust, taxi. Du har väl ett telefonnummer till taxi? - Nääää. - Men du kanske kan slå upp det i telefonkatalogen? - Telefonkatalogen? - Men sök upp det på datorn som står bredvid dig.  - Hur då??  Nu började goda råd att bli lite dyra och det kändes som om det kokade någonstans i hårbotten. Horn var på väg genom pannan. Man får inte var dum, eller tappad bakom en vagn o s v. 118 118 vet ALLT. Säger de i reklamen. "Fråga vad du vill". Och det gjorde jag. Taxi Oslo, vill jag komma till. Visst, jag kopplar...... Plättlätt. Efter ca 5 minuter stod det en trevlig Oslotaxi med trevlig vidhängande chaffis framför oss. - Hur långt från Bjerke är vi? - Nja, ca fem minuter, det är rätt gata men den är uppgrävd på så många ställen så det funkar nog inte så bra med GPS:en..... Nähä, säger du det! Vi hann fram i tid och de bilköper vi förvarnats om var på söndagen obefintliga, då arrangörerna under lördagskvällen helt fått tänka om hur många bilar det kommer på en utställning av den här digniteten. Och parkeringskaoset från lördagen var i alla fall löst. Tjosan, tur som tokar, fick parkering UNDER tak under travläktaren. Sval och skön bil hela dagen! Så tacksamt. Nu började vi bli lite mer positiva till hela bygget. Och hux flux var vi genom entrén med vagn och fyra stretande jakthundar och en MYCKET SMIDIG "insläppare" vid grinden såg snabbt tidsförlusten i att organisera om dessa vildsinta jakthundar för att slita fram veterinärintyg, stamtavlor m m i trängseln. Nu var vi riktigt mycket positiva! Tills vi kom in i leran på travbanans innerplan. Lera, och TRÅNGT, TRÅNGT, TRÅNGT. Men efter att med burvagnen ha kört hälarna av några norrmän, någon stackars ryss och femton svenska damer i trängseln, så lyckades vi i alla fall hitta lilla Majken Bajken Solstråles ring. Nämen så praktiskt, det står preliminära starttider vid ringen. Bra! "Starttid basset fauve 11.15." Bra, då hinner vi leta rätt på stövarnas ring, och sedan gå tillbaka. Som väl var infann sig handler-Nina före utsatt tid vid fauve-ringen bara för att konstatera att det var dax att dra andan och springa in, plötsligt hade det bytts plats med hundar. OCH TID. Hugaligen. Det passade lilla Majken perfekt.... Svansen upp och in i ringen. Hopp lek, kul kul. Hon slutade sedan som trea bästa tik med CK. Åter stövarringen. Lugna puckar, ska inte starta förrän 13.15. Tid för lite mat, lite dricka kanske. Kanske borde kolla ringen lite i alla fall.... Här var det STORA omkast, helt plötsligt var listan med starttider nertagen och i stället meddelande ringsekreteraren att nu gällde startordning enligt program i stället......... Kära nån! Bara att tänka om - IGEN. Fram med putstrasor, väckning av coola sovande stövare som efter att ha trängts på hela innerplan var helt utpumpade och jäkla trötta på att bli trampade på sina vackra vita tassar. Bra att vara basset - då kan man bäras! Nåja, operation väckning inleddes och allt flöt NÄSTAN på, förutom att programmet helt plötsligt inte gällde längre..... Håhåjaja, 27 gr varmt och ständiga omkast. Det kan få en mindre tålmodig person att explodera! Och hundar att ledsna. Och den PMS-lidande Fatou vägrade resa sig för att gå in i ringen! Hon bevisade dock att hon är den underbara hund hon är. När hon väl vaknat och fått vatten på huvudet så gjorde hon det vi förväntat oss - plockade åt sig ett CACIB-BIR-Norsk Vinnare. Lill-Jonta-Ponta-Ridgenose fick RCACIB medan Lillebror denna dag verkligen var LILLEbror, för domaren tyckte han var för liten och gav honom en slät etta. Stackars Lillebror - om honom är de aldrig eniga i domarkåren! Ena gången "den vackraste hamiltonhanne jag sett" och nästa gång utan förbröst, en annan gång "för feminin" och dessutom en tredje gång alltså för liten........ Dessemellan ett otal BIM mot syster-yster Super Diva. Tur att handler-Nina ALLTID tycker han är världsbäst!!




Trångt trångt!




PMS - jättejobbigt jättejobbigt och SÅ ledsamt  (Det gäller HUNDEN!!!)


Det blev en MYCKET jobbig dag innan allt var klart för en vän av ordning som dessutom sedan ett tidigare liv i "hästvärlden" är bortskämd med att ca-tider alltid ska gälla. I varje fall ska aldrig någon STARTA TIDIGARE, än given ca-tid, eftersom man ska ha rätt att ha en "tidigast-tid" och kunna räkna med den. Sen kan det bli senare - men ALDRIG tidigare.  Jajaja, man lär så länge man lever. Efter att ha krånglat oss ut ur Oslo (vilket var lättare än att krångla sig in) var vi jäkla trötta på trängsel och värme och oproffsiga arrangemang.
Ja, så kom då hämnden! Hihihihi, vaddå jävla bomstasjon! Här körs inte in i några fler köer! Nähä, nu ska
vi till Sverige, och det FORT! 
Och nu får vi väl konstatera, att vi nog inte är är välkomna tillbaka igen.......... de vill nog ha sina bompengar. För att få köra 5 km på motorväg........... Jajaja, allt kan ju inte vara så bra som i Kallsta!

Tjingalong tjurkärring har skrivit!