kennelskogstassen

Vad i hela friden är det som driver en hel massa människor, inklusive skogstassematte, att under primitiva förhållanden, vedervärdigt väder (i alla fall ibland), långa tröttande bilresor, en jäkla massa packande ned, packande upp, packande ned igen, kloklippande, borstning, putsning, shoppande av div nödiga och onödiga prylar, tillbringa helg efter helg runt en fyrkantig ring (varför envisas boxare och hundfolk att kalla en kvadrat för ring?????????????), bara för att sedan komma hem och ta rätt på allt igen för att kunna packa samma pryttlar igen en vecka senare och ge sig ut på landsvägarna igen.

Är det kärleken till hunden,  till rosetterna som man i bästa fall kan hänga upp på väggen efter väl förrättat värv, är det så förbaskat skojsigt att kuska på landsvägarna med fullpackad bil så att man måste hitta på en anledning för att kunna göra det, är det tävlingsinstinkten som måste ut i någon ända eller VAD ÄR DET som gör att tusentals människor varje helg möts på diverse olika ställen ute i urskogarna och tävlar med sina hundar (och för all del, hästar också).
Här är en som ibland starkt ifrågasätter om hon är "riktigt riktig". Tänk så lugnt och skönt det skulle vara att vakna på lördag, och kanske även söndag, morgon,  mata hundarna, släppa ut hundarna, ta in hundarna och sedan lugnt krypa ned i sängen och läsa, somna om, "bara vara". Men nej då - packa bilen med tusen pryttlar och en "pömsen" hund och sedan ge sig iväg för att sitta vid en fyrkant och räkna hundar en hel dag och vara nervös, emellanåt lite associal (dotterns påstående), knäpp och virrig och stirrig. Suck. Det är tur man inte är ensam om lasten!!

Men nu har jag räknat ut precis vad det beror på!

1. Man har absolut lika jätteknäppa vänner (ingen nämnd och ingen glömd på t ex Åsbacken, i Brattfors eller Forshyttan)
2. Man har myror i brallan i största allmänhet och lugn och ro promenerar en på nerverna
3. Man tycker det är så himla skojsigt att knö ihop sig en trång husvagn och slippa ha negligé vid läggdax
4. Man bara ÄLSKAR att äta frukost ute, d v s dricka te utspätt av regnvatten och att försöka peta i sig en macka som sönderfaller i tusen blöta beståndsdelar därför att himlen står öppen och taket på extratältet har bågnat och rasat ihop av vattentrycket från ovan...... eller att det är så himla varmt att man inte behöver steka äggen, det räcker att lägga dem på fatet och vänta så sköter det sig självt
5. Man bara ÄLSKAR att bli absolut genomvåt i bästa gåbortsstassen medan den där fyrbenta individen bredvid en strosar runt i torra regnkläder och ser ut som en prinsessa/prins, whatever, och man är en absolut världsbästing på att utstå den maximala värmen vissa dagar, d v s passa upp på fyrbeningen med kylande filtar, friskt vatten i flaskor överallt (bara för att själv glömma att man faktiskt måste både äta och dricka, framför allt det sistnämnda) för att få ut max på eftermiddagen. Hunden är jättefräsch, matte hänger som en urvriden trasa i snöret - glömt att dricka, glömt att äta, bara passat upp på superdiviga fyrbenta vänner

Ta er en funderare - hur klockrent tokig är man!

Det finns en helig vecka varje år. Ransäter! Någon icke nämnd  hade tänkt att rucka på reglerna i år, men bättrade sig i spurten och i torsdags bar det av. ÅRETS SEMESTERRESA. Ända till Ransäter. Primitiva lustar uppstår  - d v s  bland annat att sova utan negligé och att helt sonika krypa till sängs i ett varmt underställ när regnet smattrar på husvagnstaket. Att få trycka en efter kvällspromenaden lite våt hund intill sig och bara "snusa till sig". Visst är det mysigt? Nähä, du avstår den lite småvåta hunden? Fegis där! Hunden skulle i alla lägen bjuda dig till att sova i korgen om du frågade!

Torsdag kväll och himlen vidöppen! Tjoho, kvällsdusch kan man ta direkt utanför husvagnen. Kläderna av, tvålen fram och duscheriet kan anses färdigt.

Inte mera vin nu Tuva-Snuva-Ruggboll-matte - det är dax att du sätter på grillen!



Och en stund senare - regnet ÖSER ner i stora skopor och molnen hänger över hela Ransätersbygden



och på fredag morgon hade hundarnas eget tält gett upp under nattens regnmassor

Fredag - strålande sol och lagom varmt. Och kulturen för dagen är ett besök på Lars Lerins museum på Laxholmen i Munkfors. Munkfors syns knappt på kartan, men det finns där och många berömda personer kommer från orten vid Klarälven. Ett stort bruk fanns här förr och många av lokalerna står idag öde och skrämmande tysta. Lars Lerin hängde tavlor i ett av de gamla fabrikshusen och hux flux var det inte tomt på bruket längre!

Klarälven har vuxit de senaste veckorna och vid MunkFORS hade dammluckorna öppnats på vid gavel för att inte dränka bygden ovanför så det var en synnerligen mäktig och häftig fors som mötte oss!

Regnbågen mitt i forsen är lite läcker!

Vill du se forsen "levande" - gå till

http://www.youtube.com/watch?v=0ZDFJSREQYE

Jag tog en liten snutt med "kortkameran"


Munkfors´ gamla bruksmiljö finns till vissa delar fint bevarad - vad sägs om denna brandstation!!!
Har någon en så vacker brandstation i sin stad?
Numera har Munkfors säkert en annan station för tut-tut-bilarna. Den här är i alla fall museum och de gamla brandsprutorna finns kvar.









Ekipage förspänt med två hästar - parstång -en sele hänger kvar på väggen

Detta var dagens kulturdos - Lars Lerin och bruksmiljö i Munkfors. Sen väntade middag och några korsord och sedan behöver damer i vår aktningsvärda ålder av + 25 ingen mer förströelse förutom lite hundpromenader!

De här två damerna tycker jag är jättesöta -

http://www.youtube.com/watch?v=2e_QRn0wF90

Jonta-Piraya-Ridgenose har en alldeles förträfflig approuch till domare, eller hur?? I kritiken stod det i alla fall att hon har ett angenämnt temperament, så det så!

Tjingalong regnkalsong