Kunde ha blivit en plattnosad bulldog!!
Onsdag - utflyktsdag. Det finns mycket spännande "runt hörnet" och allt är inte slott som glimmar.
Idag har lekkamrat Ingrid och undertecknad skogstassematte undersökt vägar som bara finns på orienteringskartor. Och kanske knappt det heller. Vilka höjdare! Vi lyckades tota ihop 38 mil urskogsväg i "Värmeland du Sköna" och "på Dal" och näbben har jag i behåll, men.........................
Det började redan i Värmlands Nysäter. Dit hade vi trollat oss över skogen - allt för att slippa åka E 18 och E 45. Dessa vägars asfalt kan vi utantill. Mer spännande med dålig asfalt, lösa vägkanter, grisar på vägen och kor i träna (LITE överdriver jag, men ni kan tänka er stuket). Redan strax söder om Nysäter, alltså, höll nämnda skogstassematte på att bli plattnosad bulldog för första gången + ramla ur bilen. Bra med bilbälten! Den Anderssonska kurvtagningsförmågan överstiger vida mitt förstånd. - Öh, duuu, vägen går där ..... Tanke och handling i ett. Ratten i en konstfull sväng höger-vänster och vips har vi bytt väg och skogstassematte och hennes rumpa och näsa hade av centrifugalkraften slungats åt andra hållet........ Första försöket att göra om det Nilssonska nässtuket alltså.
"Spännande rokokoinredning, landets vackraste dass och har du tur kanske gårdens osaliga piga glider förbi! En tur till von Echstedtska gården kan innehålla mycket.
Gården är kanske den märkligaste av Värmlands ännu bevarade äldre gårdar. Den byggdes mellan 1762-1764 och har på utsidan en nästan karolinsk prägel; den strama låga manbyggnaden och de två par flyglarna. Men i det inre blommar rokokon. Du ser det i möblerna men kanske främst i de vackra väggmålningarna. Redan i förstugan hälsas besökaren av ett par grenadjärer från Adolf Fredriks tid och i salen finns målningar med bibliska motiv. Till och med hemlighuset har burleska dekorationer utan motsvarighet i landet.
I trädgården kan du njuta av dofterna i örtagården eller beundra träden i apelgården där vi enbart odlar värmländska äppelsorter." (Presentation av von Echstedtska gården på Värmlands Museums hemsida)
Nästan så jag funderar på nytt sommarställe igen. Fast jag vet inte om jag skulle stå ut med interiören! Nog var det lite pampigare på Skokloster! Lite mer ståndsmässigt för en Nilsson, dessutom, hihihi
Vackert skåp med ostindiskt porslin - obs crémeskålarna! Vet du inte vad det är! Inte jag heller. Men lekkamraten hade
Idag har lekkamrat Ingrid och undertecknad skogstassematte undersökt vägar som bara finns på orienteringskartor. Och kanske knappt det heller. Vilka höjdare! Vi lyckades tota ihop 38 mil urskogsväg i "Värmeland du Sköna" och "på Dal" och näbben har jag i behåll, men.........................
Det började redan i Värmlands Nysäter. Dit hade vi trollat oss över skogen - allt för att slippa åka E 18 och E 45. Dessa vägars asfalt kan vi utantill. Mer spännande med dålig asfalt, lösa vägkanter, grisar på vägen och kor i träna (LITE överdriver jag, men ni kan tänka er stuket). Redan strax söder om Nysäter, alltså, höll nämnda skogstassematte på att bli plattnosad bulldog för första gången + ramla ur bilen. Bra med bilbälten! Den Anderssonska kurvtagningsförmågan överstiger vida mitt förstånd. - Öh, duuu, vägen går där ..... Tanke och handling i ett. Ratten i en konstfull sväng höger-vänster och vips har vi bytt väg och skogstassematte och hennes rumpa och näsa hade av centrifugalkraften slungats åt andra hållet........ Första försöket att göra om det Nilssonska nässtuket alltså.
Å sen rullade vi försiktigt genom Kilabygden till
"Spännande rokokoinredning, landets vackraste dass och har du tur kanske gårdens osaliga piga glider förbi! En tur till von Echstedtska gården kan innehålla mycket.
Gården är kanske den märkligaste av Värmlands ännu bevarade äldre gårdar. Den byggdes mellan 1762-1764 och har på utsidan en nästan karolinsk prägel; den strama låga manbyggnaden och de två par flyglarna. Men i det inre blommar rokokon. Du ser det i möblerna men kanske främst i de vackra väggmålningarna. Redan i förstugan hälsas besökaren av ett par grenadjärer från Adolf Fredriks tid och i salen finns målningar med bibliska motiv. Till och med hemlighuset har burleska dekorationer utan motsvarighet i landet.
I trädgården kan du njuta av dofterna i örtagården eller beundra träden i apelgården där vi enbart odlar värmländska äppelsorter." (Presentation av von Echstedtska gården på Värmlands Museums hemsida)
Nästan så jag funderar på nytt sommarställe igen. Fast jag vet inte om jag skulle stå ut med interiören! Nog var det lite pampigare på Skokloster! Lite mer ståndsmässigt för en Nilsson, dessutom, hihihi
Vackert skåp med ostindiskt porslin - obs crémeskålarna! Vet du inte vad det är! Inte jag heller. Men lekkamraten hade
full koll på detta med crémeskålar!
Och dessa fantastiska målningar överallt - alla rum, alla väggar. Allt målat och bevarat.
Och kakelugnar i alla rum. Och det kunde nog behövas. Någon gång på 1800-talet hade alla innanfönster plockats bort ur huset - det var inte "fint" nog!
Kakelugnen står på "fötter" - aldrig skådat tidigare
Detta lilla hörnrum med sin inredning passade lekkamrat Ingrid - skulle kunna tänka sig att bo där. Fast jag tror nog hon kommer tilbala till Silkesta, när snöstormen yr och innanfönstren saknas!
En bild från "asessorskans rum" (hur många "s" ska det egentligen vara??`)
Ytterliggare en ny kakelugnsvariant (ingen ugn var den andra lik!) och väggmålningar.
"Ställningen" i framkant av bild är asessorskans ställning till krinolinen. Tack käre Herre, att vi slipper tockna dumma påfund när vi klär oss! Tack Levis, för jeansen!
OCH så måste vi besöka Sveriges absolut vackraste dass! Helt unikt! Bygg i kvadrat och med en fin lanternin på taket och så dessa målningar....................... Dessa takmålningar möts man av, när man stiger in, och
när man väl satt sig tillrätta för att utträtta sitt tarv, så har man en helt annan utsikt, nämligen:
Här sitter "asessorskan" och hennes "asessor" och uträttar vad de behöver, uppassade av en piga och en dräng med varsin handduk/papper (???) till reds. Vet ni varför det kallas "hemlighus". Jo, här satt man faktiskt tillsammans, man och hustru, mor och dotter, far och son och talade om sådant som man inte ville att någon annan skulle höra! Här kunde pappa bonde läxa upp sonen för att han körde sneda plogfåror, utan att drängen skulle kunna vara vittne till uppläxningen och mor berättade för den halvvuxna kvinnan, det som unga flickor behöver veta.....
Affärer gjordes oxå upp, gentlemän emellan.
Titta så listigt, små gulliga fjölar för barnen
Nog med skitsnack.
Nu letades krokigaste möjliga väg upp för att ta oss ner till "Dal". Den vägen vi hittade var nästan lika häftig som vägen till Svannikeboda för några veckor sedan, men inte riktigt
Vi kommer till "Handelsmannaövergång", d v s Köpmannebro, och tittar på marinan och njuter av utsikten ut mot "Storvänern"
Här ligger en fin båt, som ligger och väntar på att slussas upp i sjösystemet upp mot norska gränsen
Dagens obligatoriska åskskur kommer - men den här gången fick jag inte filma någon blixt
Nu går färden vidare upp mot Dalslands kanal och akvedukten i Håverud. Men vi måste göra som alla tyska, holländska, danska och you name i turister - kolla när de slussar. Här kommer MS Storholmen från Bengtsfors i slussen med hela däcket fullt av turister
Efter att NÄSTAN ha lurats att äta vanlig vänerlax till hutlöst pris, d v s lika dyrt som på värsta Stureplanskrogen i Stockholm, hittade vi ett trevligt ställe att äta på. Samma vänerlax och samma bakta potatis som på krogen bredvid men för mindre än halva priset. Turistfälla????
Mätta, glada och nöjda och med näsan i behåll, far vi vidare och tittar på den berömda akvedukten uppe från "stora vägen".
"Turisträllsbuss", som stannar mitt på järnvägsbron över akvedukten för att låta passagerarna njuta av den storslagna vyn över vattensystemet
Sen bär det iväg över "Brudfjället" - en landsväg som inte får byggas om, rätas ut eller ändras på något sätt. En väg som ska upplevas! Backe upp, backe ned, titta vänster, titta höger. Kolla där, kolla här, titta vackert, titta fint.......
Å så når vi Dals Långed. - Hörru Andersson, det stod silversmed på skylten. Skulle vi inte vara kulturella och hantverksmässiga idag?
Tjong - nu var det nära bulldogsnäsa igen! Om nu silversmeden bor på högra sidan av vägen så svänger lekkamraten häftigt åt höger och vänder på vägen så asfalten krullar sig. Åsså står vi på något underligt sätt på gatan utanför silversmedens hus. Jag kollar näsan - den är kvar! Men den var nog lite illa ute några sekunder igen, när centrifugalkraften gjorde sitt bästa att flytta mig i tangentens riktning. Suck.
Skogstassematte shoppade örhängen och ringar - måste ha varit chocken efter att funnit att kroppen var intakt efter manövern på gatan.
Tro nu inte att det var slut på krokilikrokvägarna för det. Nästa etapp - Baldersnäs Herrgård. Ägaren var inte hemma - tror vi. Ni vet vem? Oldsberg på tv, ni vet. På spåret med Björn Hellberg.
Men massor av turister var där och hantverksbodarna sålde och sålde....
Och detta vore inte ett reportage värt namnet om inte Skogstassematte hittat en hund att fotografera. Detta mina vänner är en äkta engelsk foxhound, som var på besök i Sverige med sin tyska husse och matte. Foxhounds finns bara i några få exemplar i Sverige och den första såg jag och dotter Nina på utställningen i våras i Malmö.
Å så fin! En sån skulle jag vilja ha! En "stövare" fast högre och kraftigare och SÅ VACKER
Javisst ja, Baldersnäs var det ja, så här ser det ut åt ena hållet. Restaurangsidan
Herrgården ligger på en vacker halvö ut i Laxsjön och har alltså sjöutsikt åt alla håll och kanter
-Hörru du, jag måste nog ha en glass!
TJONG BROMS OCH SVÄNG. Och näsan kunde ha varit ett minne blott - IGEN.
Andra bilar som svängde in till samma glasskiosk kom minsann försiktigt och stillsamt inrullande. Men de hade väl codrivers som varnade chauffören i tid. Sån´t tycker jag är jättemesigt!
Tjingalong codriver
Och dessa fantastiska målningar överallt - alla rum, alla väggar. Allt målat och bevarat.
Och kakelugnar i alla rum. Och det kunde nog behövas. Någon gång på 1800-talet hade alla innanfönster plockats bort ur huset - det var inte "fint" nog!
Kakelugnen står på "fötter" - aldrig skådat tidigare
Detta lilla hörnrum med sin inredning passade lekkamrat Ingrid - skulle kunna tänka sig att bo där. Fast jag tror nog hon kommer tilbala till Silkesta, när snöstormen yr och innanfönstren saknas!
En bild från "asessorskans rum" (hur många "s" ska det egentligen vara??`)
Ytterliggare en ny kakelugnsvariant (ingen ugn var den andra lik!) och väggmålningar.
"Ställningen" i framkant av bild är asessorskans ställning till krinolinen. Tack käre Herre, att vi slipper tockna dumma påfund när vi klär oss! Tack Levis, för jeansen!
OCH så måste vi besöka Sveriges absolut vackraste dass! Helt unikt! Bygg i kvadrat och med en fin lanternin på taket och så dessa målningar....................... Dessa takmålningar möts man av, när man stiger in, och
när man väl satt sig tillrätta för att utträtta sitt tarv, så har man en helt annan utsikt, nämligen:
Här sitter "asessorskan" och hennes "asessor" och uträttar vad de behöver, uppassade av en piga och en dräng med varsin handduk/papper (???) till reds. Vet ni varför det kallas "hemlighus". Jo, här satt man faktiskt tillsammans, man och hustru, mor och dotter, far och son och talade om sådant som man inte ville att någon annan skulle höra! Här kunde pappa bonde läxa upp sonen för att han körde sneda plogfåror, utan att drängen skulle kunna vara vittne till uppläxningen och mor berättade för den halvvuxna kvinnan, det som unga flickor behöver veta.....
Affärer gjordes oxå upp, gentlemän emellan.
Titta så listigt, små gulliga fjölar för barnen
Nog med skitsnack.
Nu letades krokigaste möjliga väg upp för att ta oss ner till "Dal". Den vägen vi hittade var nästan lika häftig som vägen till Svannikeboda för några veckor sedan, men inte riktigt
Vi kommer till "Handelsmannaövergång", d v s Köpmannebro, och tittar på marinan och njuter av utsikten ut mot "Storvänern"
Här ligger en fin båt, som ligger och väntar på att slussas upp i sjösystemet upp mot norska gränsen
Dagens obligatoriska åskskur kommer - men den här gången fick jag inte filma någon blixt
Nu går färden vidare upp mot Dalslands kanal och akvedukten i Håverud. Men vi måste göra som alla tyska, holländska, danska och you name i turister - kolla när de slussar. Här kommer MS Storholmen från Bengtsfors i slussen med hela däcket fullt av turister
Efter att NÄSTAN ha lurats att äta vanlig vänerlax till hutlöst pris, d v s lika dyrt som på värsta Stureplanskrogen i Stockholm, hittade vi ett trevligt ställe att äta på. Samma vänerlax och samma bakta potatis som på krogen bredvid men för mindre än halva priset. Turistfälla????
Mätta, glada och nöjda och med näsan i behåll, far vi vidare och tittar på den berömda akvedukten uppe från "stora vägen".
"Turisträllsbuss", som stannar mitt på järnvägsbron över akvedukten för att låta passagerarna njuta av den storslagna vyn över vattensystemet
Sen bär det iväg över "Brudfjället" - en landsväg som inte får byggas om, rätas ut eller ändras på något sätt. En väg som ska upplevas! Backe upp, backe ned, titta vänster, titta höger. Kolla där, kolla här, titta vackert, titta fint.......
Å så når vi Dals Långed. - Hörru Andersson, det stod silversmed på skylten. Skulle vi inte vara kulturella och hantverksmässiga idag?
Tjong - nu var det nära bulldogsnäsa igen! Om nu silversmeden bor på högra sidan av vägen så svänger lekkamraten häftigt åt höger och vänder på vägen så asfalten krullar sig. Åsså står vi på något underligt sätt på gatan utanför silversmedens hus. Jag kollar näsan - den är kvar! Men den var nog lite illa ute några sekunder igen, när centrifugalkraften gjorde sitt bästa att flytta mig i tangentens riktning. Suck.
Skogstassematte shoppade örhängen och ringar - måste ha varit chocken efter att funnit att kroppen var intakt efter manövern på gatan.
Tro nu inte att det var slut på krokilikrokvägarna för det. Nästa etapp - Baldersnäs Herrgård. Ägaren var inte hemma - tror vi. Ni vet vem? Oldsberg på tv, ni vet. På spåret med Björn Hellberg.
Men massor av turister var där och hantverksbodarna sålde och sålde....
Och detta vore inte ett reportage värt namnet om inte Skogstassematte hittat en hund att fotografera. Detta mina vänner är en äkta engelsk foxhound, som var på besök i Sverige med sin tyska husse och matte. Foxhounds finns bara i några få exemplar i Sverige och den första såg jag och dotter Nina på utställningen i våras i Malmö.
Å så fin! En sån skulle jag vilja ha! En "stövare" fast högre och kraftigare och SÅ VACKER
Javisst ja, Baldersnäs var det ja, så här ser det ut åt ena hållet. Restaurangsidan
Herrgården ligger på en vacker halvö ut i Laxsjön och har alltså sjöutsikt åt alla håll och kanter
-Hörru du, jag måste nog ha en glass!
TJONG BROMS OCH SVÄNG. Och näsan kunde ha varit ett minne blott - IGEN.
Andra bilar som svängde in till samma glasskiosk kom minsann försiktigt och stillsamt inrullande. Men de hade väl codrivers som varnade chauffören i tid. Sån´t tycker jag är jättemesigt!
Tjingalong codriver
Kommentarer
Postat av: Lotta
Hej! Nu har jag läst igenom flera bloggar och njutit och skrattat.Du är verkligen duktig på att både skriva och fotografera!Aldrig funderat på att ge ut en kåserisamling med vackra bilder till?
Smultronbilderna fick det verkligen att vattnas i munnen!
Inte uran att man nästan längtar efter en resa till Värmland igen --senast var nog för ca 30 år sedan och då bara runt Karlskogatrakten.
Trackback
