kennelskogstassen

blev det 13 december även i år! Ja, jag tycker Luciafirandet är helt okey, jag kan tömma hela tårkanalsystemet när små barn är pepparkaksgubbar, tomtar, lucior (helst 13 st små lucior i en förskoleklass, där ingen får röstas bort av demokratiska jämlika regler) och stjärngossar (det övergår helt mitt förstånd hur man får 13-åriga förpubertala killar att stå på en scen med strut på huvudet!!!). Det är något magiskt med detta.

Men nu var det liasom en annan anledning än luciafirande, som gjorde den 13:e extra festligt.
HUND 2009, slutet på ett års ivrigt tävlande med vovvar runt om i Sverige. Och nu skulle hela världen (det känns så) få se vem som har den ABSOLUT VACKRASTE, UNDERBARASTE, SNÄLLASTE, SPECIELLA och bla bla bla, hamiltonstövare i världen. The one and only. Fniss. Jag hoppas att alla andra tycker lika dant om sina vovvar, vilken sort de än är av!

Jag slutar aldrig förundras över hur följsamma hundar är. Vi skulle göra något absolut nytt för skogs/jakthundarna denna dag. Vi skulle åka buss! I 30 mil, nya människor och nya hundar i bussen. Super D:s entré i bussen var minnesvärd. Hon klev snällt in i bussen före dotter Nina, hållande i kopplet. Tittade in i mittgången och hälsade alla med ett dovt voff, och knallade sedan iväg till ett ledigt säte och hoppade upp och parkerade! Som om detta med bussåkande var det mest naturliga i världen.  Lillebror tyckte det var lite läskigt med alla nosningar fram och bak vid förbipasserande i den trånga mittgången men fann sig snart han oxå och knoppade snällt  in bredvid matte

Älvsjömässan är nog aldrig så festligt utsmyckad som under hundutställningarna i december. Finalscenen/ringen brukar vara en härlig plats att få springa in på. Så också i år.




Julstämning - jag ÄLSKAR tomtar, lucior, pepparkaksgubbar och allt annat juligt

Detta "spektakel" måste upplevas. Fast med en reservation - gillar du inte jyckar ska du hålla dig på replängds avstånd för det är vovvov här och vovvov där och trängsel och ännu lite mera vovvov. Underbart. Och försäljare i varje vrå, som försöker lura på dig allsköns hundgrejor som du inte visste du behövde.  Allt från fåniga små tomtemössor för chiahuahua till regnkläder för afghaner och papiljotter till pudlar. Visst är det underbart? Jag är inte den som står emot  försäljningsteknik - jag är ett snällt offer för en med svada försedd försäljare. Fast i år blev det bara sushi till lunch (lite ovanlig hundutställningsföda faktiskt) och inga inköp av något varken nödigt eller onödigt krimskrams. Fast jag är förstås löjligt förtjust i täcken........... Skulle kunna tänka mig att ha ett täcke för varje veckodag till Super D. Fast hon slipper att skämma ut sig för hararna i skogen, förstås. Hararna skulle nog fnittra ihjäl sig om de fick se en hamilton ånga fram i rosa täcke genom snön.


På domare blir man aldrig klok! Så är det, och så kommer det att förbli! Lillebror har haft en förmåga att endera absolut förtrolla domaren eller åka ut bakvägen! Den här domaren tyckte han var FEMININ!!!!!!! En gång tidigare i år saknade Lillebror förbröst, stackars hund. Hur kan han springa fem timmar i skogen, han borde falla död ner av syrebrist. Nåja, bedömningssporter är alltid bedömningssporter. Men Super D föll i alla fall domaren i smaken (fast hon hade faktiskt just denna dag en lite dåligt utvecklad underkäke....) och fick sitt BIR och CACIB till gruppfinal. Men eftersom hon ju faktiskt hade taskig underkäke denna dag så blev det ingen placering i gruppfinalen då det var samma domare som i ringen på förmiddagen och han visste ju fuller väl att hon nog har svårt med matintaget p g a lite för liten underkäke,  hähä. 

 



I "line upen" inför gruppfinalen är Super D i alla fall först i gruppen......




Och inne på arenan är hon super på att ha alla tassar i luften, så det så!



Åsså var det Blå Gula Hund, som det skulle tävlas om oxå. (Kolla de vackra julklockarna i taket)
Domare Karl Gunnar Stafberg har placerat Super Divan på en tredjeplats i denna årets sista omgång 




Lillebror följer syrrans göranden och låtanden från läktarplats



Fast han ser minsann inte speciellt lycklig ut........... "det är jäkligt trångt matte...."


Sen är det pompa och ståt, fanfarer av blåsare på scenen och alldeles "knökafullt" med vackra hundar överallt och häftiga prisutdelningar med blommor och blader och priser i långa banor och sen, NÄST SIST, kommer det vackraste av det vackra.........................

Årets vinnare av tidningen Hundsports pris till bästa Blå Gula Hund



Luciauppvaktning - prisutdelare Renée Willis från Hundsport



Segerblommor och med oss hem på bussen skulle dessutom fraktas ett styck litografi med svenska hundraser, en silver/minnestallrik, ljuslykta och en BIABÄDD.
Det fanns en hund hemma, som tydligen alltid önskat sig en egen biabädd, för den har inte varit ledig sedan den hem kom



Dolly Polly Supermamma har väntat alldeles för länge på att få en egen biabädd. Att det är Super D:s pris ger hon fanken!

Nu är det kallt - alltså täcken på och matte får utlopp för sina behov av att klä på saker. Lustigt eller hur, när vi tjejer är små klär vi på och av dockor dagarna i ända, sedan blir vi större och klär på och av ungar, ytterligare lite äldre och vi skaffar oss drömhästen som vi önskade oss i tonåren men inte hade råd med då, och vad gör vi? Jo vi sätter på täcken mot starkt solsken, häftigt regn, täcken med krage mot stark kyla och täcken i stallet för att hästen inte ska smutsa ner sig med spån i boxen. Sen går det några år och det är dags för att trappa ned på hästinnehavet, och vad händer då? HUNDKRAKARNA utsätts för mattes obändigt stora behov av att ha någon att klä av och på...........................

Tjingalong klädsäsong