VILKET ÖS!!!!!!
Jag har varit på rockkoncert! Yes, All right mama - det va´grejor det! När Elvis, the one and only, Jerry Lee Lewis, den oförliknelige pianospelande rocklegenden och Roy Orbison, världens bäste sångare enligt Elvis, rockade loss trodde jag nog att taket på Scalateatern skulle lyfta över Karlstad och leva sitt eget liv över staden! Ljudet från salongen, fylld av 40-talister och några andra lite yngre förmågor, måste ha hörts över hela stan.
Trumhinnorna börjar lugna ner sig nu, efter nattens sömn. Eller inte...... för det har varit ett fortsatt gungande i kroppen - lite svårt att varva ner! Fantastiskt show och de av mina vänner, som läser detta och bor på andra ställen i landet - MISSA INTE SHOWEN om den landar i denna hemtrakter. Grabbarna är on tour.
Henrik Åberg - otroligt porträttlik som Elvis och med en röst som vunnit stora priser p g a sin likhet med Elvis´ gestaltade förstås The King - så mycket närmare Elvis på scen kan vi nog inte komma så här 36 år efter hans död. Fantastiskt!
Jerry Carlsson var en fullständigt sjövild Jerry Lee Lewis och att pianot höll hela föreställningen var ett under. Det pianot behövde nog en ordentlig service i efterhand. Att spela piano med händer, armbågar, fötter och ändalykten kräver sin man! Fullständigt brilliant! Vet inte ens om den gode Jerry Lee kan få sån fart på Great Balls of Fire!
Åsså då Johnny Duvert - SÅÅÅ bra som Roy Orbison och med det perfekta "gurglet" i Pretty Woman!
Det finns en massa länkar på Yourtube för dig som är intresserad av att provlyssna på dessa underbart duktiga artister.
Jag säger´t igen - VILKET ÖS!
Och idag ska här samlas husmorspoäng - måste försöka få undan alla sommarblommor som envisas med att fortsätta att blomma. Jag vill inte sköta sommarblommor i oktober! Nu är det dags att dra filten över sig på kvällarna och titta på Hollywoodfruar! Inte sjutton ska man sköta sommarblommor när man kommer hem från jobbet nu. Nix, fågelmatning är det som gäller den här årstiden. Fast å andra sidan, våra fåglar matas året runt så varför skulle jag inte sköta sommarblommor året runt också? Och när jag varit duktig husmor - d v s bossat runt med anställde Tony och visat var komposten är, vart krukorna ska stå i vinteridé och var sopkvasten till altan är DÅ ska jag och lekkamraten dra på ett eftermiddagsäventyr till Kristinehamn. "Marten" och många roliga knallar att shoppa loss hos och så måste Ulla och hundvalpen besiktas och kaffe avnjutas. Ser ut som den här lediga dagen kan komma att förflyta i bra takt också! Och i morgon flexledigt med en tur till Andreas på schemat.
Tjingalong rocksäsong
Staaackars lilla Rara.....
Det finns ilandsproblem och ilandsproblem, mer eller mindre viktiga. Men i min lilla 2 ha Solbergsvärld så finns det ilandsproblem som jag tycker så himla illa om, och det är när en hund gör sig illa. Javisst, det är inte skoj när husse eller jag gör oss illa heller, men vi kan åtminstone klaga och gnälla och ta bilen till akuten, men när någon av vovvarna gör sig illa så skär det genom märg och ben och mattehjärtat blöder ymnigt. Hysteriskt ymnigt! Tack och lov så har vi varit ganska förskonade från skador på vovvarna. Ett otäckt ormbett på Jonta Ponta i juli 2011 höll på att fullständigt skrämma livet ur de tvåbenta skogstassarna, eftersom svullnaden blev värre och värre trots veterinärbehandling och droppbehandling. Men tack snälla Djursjukhuset i Karlstad - vi fick hem vår hund igen, när vi nästan gett upp hoppet
Det här är inga roliga bilder ......
Åsså var det så dags igen, för nästa rejäla skada (lite stenätning och veterinärbesök av den anledningen har vi ju klarat av emellanåt..... suck suck du lilla skogstroll) förra lördagen. Efter att ha varit ute och drivit hare riktigt duktigt skulle Jonta Ponta och Rara Rajjan ta sig iland från båten nere vid vår brygga, åsså var olyckan framme. Rajjan missade avhoppet från båten och hamnade i vattnet. Och kastade sig upp på bryggan och fastnade med en fot i bryggan på ett sätt som bara inte går.......... Hon satt fast! Vi fick loss henne och fick upp en blöt och vildsint skrikande stövare, som dessutom försökte döda sin matte i frustration över smärtan. En tass upp i vädret, mistluren på högsta volym och det kändes som det aldrig tog slut! Till slut fick jag hålla om henne och trösta och värma. Nåja, rejält halt och absolut ovillig att sätta ner vänstertassen, stackars vårt lilla troll! En halv alvdedon och hon sov gott i a f. Sen tyckte vi nog att hon såg bättre ut, stödde på benet lite och hoppade inte på tre ben längre. "Vi avvaktar - det släpper nog." Men det har gått en vecka och hon är inte ett dugg bättre. Stödjer på tassen ibland, ibland inte, leker och härjar, men på tre ben. Stackars, stackars mitt lilla skogstroll! Men nu blir det kontakt med djursjukhuset i morgon bitti. Hon har fått vila i lugn och ro och det släpper inte, nu är det röntgenundersökning som gäller. Oooooh vad jag tycker illa om att se mina (nåja, " våra " då - är väl giftorättsgods kan jag tänka) hundar ha ont! Förhoppningsvis blir hon snart bra och det blir fullt fart på hararna igen.
Men lite roligt är det trots allt - Jonta Ponta har idag presterat ett klockrent hardrev på en timma för första gången. Med ett bra sökarbete, ett fint drev och sedan duktigt sök på tappten. Husse är jättelycklig! Och hunden är jättelycklig (hoppas jag) och jag är lycklig för att de andra två är det! För egentligen struntar jag i jakten......... men jag säger det inte högt så någon hör! Men jag tycker om att göra annat med hundarna!
Tjingalong Rara Rajjan-säsong
