kennelskogstassen

Ibland undrar jag vad jag har gjort mot Vår Herre - som när han låter solen skina i stort sett oavbrutet i fyra hela veckor och sedan ser mig dra iväg till Gräsmark för en heldag i solen och helt plötsligt bestämmer sig för att just precis de 3-4 timmar som jag tillbringar där låta regnet strila i jämn ström. Bara för att låta solen dra igång igen, både i Gräsmark och på 2 ha Solberg, så fort jag lämnat det förstnämnda och anlänt till det sistnämnda stället.  Snälla Vår Herre, vad menas? Men, det spelade nu inte så speciellt stor roll. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Och så finns det mindre bra valda kläder. Nämligen en urtvättad täckjacka utan någon som helst impregnering kvar , den blev nämligen VÅT på två minuter och vägde därefter, välfylld av vårregn.  Men det finns dagar då inte några små förtretligheter kan störa! Igår var det en sådan dag (behöver jag säga att idag fortsätter solen att vräka ner igen från en klarblå himmel???) då det skulle ha behövt vara storm OCH åska för att förhindra mig att genomföra det jag tänkt mig. Här skulle nämligen köras (just det, KÖRAS, inte KÖPAS) hund! Det är underbart med två veckors semester i strålande vårsol (nåja, förutom dessa få timmar, då), man kan GÖRA en massa saker! Och detta var ett av de roligare projekten. Ett annat projekt ska äga rum om några timmar, husse ovetande (eftersom han befinner sig på betryggande avstånd, en hel kontinent härifrån). Men det återkommer jag till senare.............

Såååå, Gräsmark och Maria, here I come! Och here Skogstassens Fatou comes too!

Att ha jakthundar på vintern är en ganska behaglig tillvaro för en Skogstassmatte - husse är i skogen och sköter motionerandet själv av sina (nåja, sina och sina. Det kan faktiskt diskuteras......... men säg det inte åt honom!) fyrbeningar och det behövs bara lite lagoma promenader och cykelturer så länge det är barmark. Ergo, ganska lagom motion för matte. Men det finns ett liv bortom jaktsäsongen oxå. Och hälften av de tvåbenta i familjen ägnar sig inte åt hundpromenader..... eller cykelpromenader.......
Och för att bygga lite styrka i hundarna, och inte bara "springkondition", så gäller det att försöka hitta lite nya grepp. DRAG är skojigt, tycker matte. Nu är frågan, tycker fyrbeningarna det oxå?? Detta skulle nu utrönas.

Så här skulle alltså åkas till Maria och testas - "dragmotion"

Nu ska skogstassematte lära sig nya grejor - russkaja gontjaja-tiken Bala hjälper till att visa hur saker och ting ska se ut












Vagnen förspänd med ett stycke rysk stövare (åsså en hälsning till Nina - tror du Lille-Pille-Bror skulle bli helt rysk av detta??)






Och efter en liten tur i regnblötan med ryskan så skulle så Skogstassens Super Diva Fisförnäma få göra entré mellan skaklarna.

Finns det någon som tror att Super Divan skulle hitta på något extraordinärt som att krångla? Den som tror det har fel (förstås).





"Stackars" lilla våta Super D - matte släpar ut henne i regnvädret - hujedanemej!








JAG HAR ÅKT MED MIN HUND!!



Okej, här ser hon inte helt lycklig ut. Men jag skyller på regnet! Vissa Super D:s har ju alltid regntäcke annars!

Och nu kommer nästa "prövning"- Super D får en dragkompis!

Dessa underbara stövar-packhundar. Inga krusiduller här inte - spänner ihop två icke bekanta hundar bredvid varandra och "drar" iväg!



"Nyihopspända"




En gång i tiden körde jag parhästar - två welsh ponnier. Den ene av dem hade i vissa sammanhang samma tendens som en viss Super D - kolla selen. Ryskan drar och svenskan springer bara omkring mellan skaklarna med slaka draglinor! Man får inte vara dum!

Men hon lärde sig - här kommer de båda stövarna i fullt trav med Maria i vagnen









Tjingalong körsäsong