kennelskogstassen

all! Hahaha. Och dessutom inte en, utan två på en gång! Det är jäkligt spännande att köra bil på småvägar och den här årstiden består spänningen mest av is och blötsnö, för på dessa breddgrader, länkade till 2 ha Solberg, är snöröjningen och halkbekämpningen inte prio ett för kommunen. Fast i ärlighetens namn, just vid detta speciella tillfälle som jag tänker på just nu, så hade faktiskt sandtraktorn passerat c:a 15 minuter före mig. Och Skogstassematte har en mycket omtänksam husse, som ständigt ser till att hålla "missibischin" med fräscha däck (om han är rädd om bilen eller matten vid ratten, låter jag vara osagt, men fräscha dubbdäck på vintern ger en skön känsla i förarstolen), så att ta bilen i stället för apostlahästarna till lekkamraten syntes j söndags som en god idé eftersom bilen har bättre fäste i backen än matten. Efter att fått gott elvakaffe och go´kladdkaka därtill var det dax att återvända hem till veckostädningen (när jag blir pangsjonist, ska städa på vardagarna i stället...... det ska bli min pangsjolyx) och trippen tillbaka till hemmet anträddes. I lite lagom fart - tycktes det. Och i sista nedförsbacken, 300 m från tomtgränsen, så kommer plötsligt en granne från andra hållet. Och det var jäkligt tråkigt att det inte var en helt annan granne, men den historien hör hemma på ett helt annat ställe.......... Men låt oss säga så här - grannen är inte känd för att köra direkt sakta över skogen. Och den vanan gjorde han inte avkall på nu heller! Om jag hade haft en sån bil som han, en sån häringa, fast grön, då skulle jag inte ha ångat på i den hastighet han kom med..........

Låt oss sammanfatta det som så; den bilen går inte speciellt bra i dikena!!! Och om man dessutom siktar där diket är som djupast, så kan man nästan få rulla runt dessutom!
Eftersom vi redan hade mötts, när han valde att slänga sig i diket, så såg jag bara snön yra till i backspelen och bilen försvinna. J-r, han måtte väl inte ha gjort sig illa! Men så fort bilen stannat i diket klev det ur två personer, granne plus snart vuxet barn, på förarsidan. - Hoppsan, gick visst lite fort. Jag provade att bromsa och då gled bilen bara iväg.
NÄHÄ, säger du det! Tänk det syntes faktiskt. Och sån tur att jag är kärring och lärt mig att (nästan i alla fall) hålla käften, för annars hade jag sagt precis det som varje karl skulle ha sagt åt mig i samma situation. "Det begriper du väl att det inte går att bromsa i den där situation, på det underlaget, det är bara att STYRA undan". Hahahaha. Det var i alla fall inte jag (men det vet ni ju vid det här laget. Det är aldrig jag som kör på grund heller!)
Och eftersom jag någon gång i livet lärt mig att det mesta är MITT fel, så kollade jag noga efter vart vi mötts. Och nu kunde jag släppa ett eventuellt dåligt samvete för att ha fått någon på fall, hans bromsspår började en bra bit EFTER att vi redan mötts och mina hjulspår var långt ute på vägrenen, så det var gott om plats mellan bilarna. Puuuh - vill inte ha några kommentarer från kaxiga karlar!! Nope! Jaha, för att göra en lång historia kort, det var bara att ringa hem till Skogstassehusse och gula hjullastaren och så var grannen uppe på vägen igen och kunde ta sitt barn med sig (som skulle ut på sjön och träna HALKKÖRNING!!!!!!!!!!!!!!) och åka vidare. Söndagskul på landet. Fast som sagt, jag beklagar VERKLIGEN, att det var fel granne.

I övrigt är det egentligen ganska trist just nu. Bara en enda lång raksträcka fram till påsk. Fast två veckors ledighet i mars ska få förgylla tillvaron. Då ska det lyssnas på lärkor och bofinkar och kanske rent utav planteras årets första "pangseer", som Anna sa, när hon var liten. Och eftersom det hette "pangseer", så hette det naturligtvis "pangsera" det mamma gjorde på våren. En treårings logik är klockren!

Bilar i diken och underbara sidensvansar i körsbärsträdet, det var det denna helgen bjöd på.





Så vackra att det  nästan känns overkligt.


Fast jag har ju varit i Nysäter en dag oxå. Med bästaste arbetskamraten Anna som fick sig en skön ridtur



Underbart vackra lilla Fresting



och så fick mormor hälsa på Carl, som höll sig till skidor i st f häst denna dag



Växer?? Nähä rå, bara 1 dm i veckan, eller så!

Lillebror och husse har tillbringat mycket tid i skogen en period, trots bistert före på backen. Lille-Pille-Bror tycker det är ganska okej med tossor på fötterna och med hjälp av dem har tassarna hållits i trim hela vintern. Men som den idrottsman han tycker att han är, så varvar han med fotboll i veckorna,
vår Zlatan Hamiltonovitch





Och efter matchen duschar man och knoppar av i bästa tv-soffan ihop med" bruttan"



Nä, nu är det nedräkning till vecka 12 och 13 då det ska bli fågelskådning och fågellyssning och kanske en och annan utflykt oxå!

Tjingalong fotbollssäsong (för vissa av oss)